jenniesbloggeller

Jan Stenmark när han "sätter pricken över i:et":

Med ett triumpferande leende. Kläder i turkos med tillhörande vit slips.
Låt dig inte luras! Titta lite närmare.

Det vilar en sann småsinthet.
En vilja att du ska bli som de.

Kära läsare: Stå på dig, titta stolt på din ylletröja och var den du är.

Ställ dig även frågan: ”Är det här en Sverigedemokrat?”

Här sitter vi:
En fredagskväll och äter middag. Istället för att gå ut på krogen (gud va gammal jag har blivit).
Det är andra dejten med samma kille.
Jag tänker: ”Undrar om han tycker om den nya tröjan jag har på mig... Fast killar tänker nog inte sådant...”

Vi pratar om väder och vind.
Jag tänker: ”Känner mig ju väldigt bekväm med honom. Han har dessutom väldigt fina ögon... Blå.”
Middagen fortsätter, vi sitter och pratar om vad vi gjorde förra helgen.
Samt vad som hände på semestern, sommaren 2009 (Grekland).

Jag tänker: ”Undrar om han är såhär trevlig egentligen....? Han har ju många syskon. Så man kan ju hoppas/tänka sig att det gjort honom till en ödmjuk person. Och tålmodig."

Vi pratar om viner och mat från olika länder. Trevligt.
Jag tänker: "Han är en lugn och trygg person. Jag trivs omkring honom. Han kanske är "the one".

Han tar en klung av sitt vin. Njuter.
Tittar på mig och ler.
Jag tänker: "Va sött leende han har”
Mina ögon tindrar.

Han tänker: ”Undra om jag får ligga ikväll”

Är det inte otroligt att ALLA kan få veta vad just DU gör... precis HELA TIDEN.
Denna enormt viktiga information som fyller människors huvuden till den grad att en explosion går att ana.

Status uppdateringar i stil med: ”dricker kaffe” Meeeen guuuuud så bra. Nu vet jag det. En stor lättnad sprider sig över ryggraden. Jag kan andas.
Eller varför inte en favorit som: ”på jobbet”. Denna information känns som balsam för själen.

Näst intill att jag (gärna ensam) sätter mig hemma med ett smäktande glas rött och läser allas uppdateringar tills ögonen blöder.  

I detta uppdaterings- och informations sammhälle vi lever i idag. Känner jag en stor glädje i att få veta när personer jag har ett bristande minne av. Skriver nödvändigheter som exempelvis: ”Nu är det dags att ta tag i tvätten”

Jag tänker: ”vad använder de för tvättmedel”..... Ni får ursäkta. Jag sitter självfallet och ljuger er rätt upp i ansiktet. De ända tankar som passerar i takt med uppdateringarna är: ”har de inget bättre för sig????!!!”

Dessa uppdateringar går att använda till diverse intressanta kommentarer.
Mitt herrskap, de kan fylla en funktion!
Exempelvis om man reser eller dylikt. 
Kära användare jag ber er att innerligt överväga hur viktig informationen ni skriver, faktiskt är.

Ny statusuppdatering: Kamrater upp till kamp och gör något vettigt med er tid!

Maten står på bordet. Spagetti med någon pastasås från Arla.

De pratar om sin dag på jobbet.

Han berättar om en kollega som inte har någon förståelse för integritet och chefen som spiller kaffe över hela golvet på kontoret.
Hon tänker; att han aldrig kan prata om något intressant istället, men säger ingenting.

De var i ju Spanien en vecka, för två månader sedan. Att de inte har pratat om den resan.
Det förstår hon inte. De hade det ju jättebra.
Är väll lika bra att låta det vara även denna gången. Så hon säger inget.

Han lyfter upp blicken från tallriken. Ser på henne. Håret har blivit gråare.
Han har sett det förut, men säger inget.

Han skulle vilja prata med henne om deras barns framtida planer eller om deras syn på åldrande. Att det faktiskt är skönt att inte bry sig om vad folk tycker om en längre.
Man vet vem man är.

Men tänker att de ofta mest pratar om jobbet vilket sällan är en underhållande konversation.
Han tror att de inte riktigt känner varandra längre.

Men han säger ingeting.

Problemet är bara att jag vrickade foten förra veckan.
MEN Ska man dansa ska man göra det rejält.

Dvs försöker vara graciöst och dansa ”Svansjön”.
Tyvärr så är min motorik aningen begränsad vilket resulterar i att jag mer ser ut som en  skadeskjuten knubbsäl.

*pling* ”Dagens i-lands problem.”

Fattar du hur berömd jag är?
Min kläder är snyggare än de du bär.

Har mycket gemensamt med många kända personer.
Är även medveten om att bilder skall tas i små portioner.

Mina likheter med diverse "celebriteter" är extrem.
Exempelvis Hasse Aro håriga ben.
(Liksom fotomodeller är jag ständigt sen.) 

En gång var jag på samma fest som den fantastiska ”Robinsson-Emma”.
Såg en tröja Anna Book hade på sig på TV, en sån har jag också hemma.

Precis som ”Bono” och Angelina Jolie tycker jag man ska ta hand om världens alla folk.
Jag har ett fadder barn som heter Kongo, med honom pratar jag med hjälp av tolk.

Att träna och hålla sig ”fit” är min grej.
Kanske därför jag fick ligga med Timbakus förra tjej.

Gud vad jag känner mig bitter.
Nu ska jag ta och skriva det på twitter.

Vissa människor är som Kalas Puffar… UTAN MJÖLK.
Dvs totalt torra, meningslösa och ser lite konstiga ut.....
Eller ännu värre... Att SE UT som utomjordingen på paketet.

Jag drömde en gång att jag vakna upp en natt och såg ut som han.
Jättestor, hårig och glupsk. Men framförallt, mina damer och herrar: GUL.
Va förvånade alla mina vänner skulle bli när de såg mig... eller (förhoppningsvis!!)?

Nä, Jennie! (inleder en Schizofren terapi session med mig själv:) Nu får du sluta....

Ska klippa mig och skaffa ett nytt jobb.... Kanske....

Med Vänliga Hälsningar ”Puffen”

Jag det är den stora frågan nu.
I ett land där depression och antidepp preparatat tas på löpande band i vardagen.
Skulle man gå ut och känna sig ”lite nere” så anser jag att schlager är ett lyckopiller i sig. Utan bieffekter.
Vad skulle vi göra utan att kunna ”dansa i Neon” i våra egna ”sydda kläder” som Lena PH uttrycksfullt upprepar.



Eller ”spela freestyle med fräck musik”? För att även dra in gammeltackan Lotta Engberg.
Livet är för kort (såvida man inte är håller med Carola ”i Evighet”).

Att dra in mer schlager och ”dålig musik som man blir glad av” i våra liv tror jag att mycket kan förändras till det bättre. Utan större kostnader eller skrumpna njurar.

Att vissa grupper (exempelvis Gothare) anser det fint att må dåligt. Är för mig helt ofattbart.
Går förbi de och hör kommentaren: ”Hur många känner du som tagit livet av sig?”
Kära hjärtanes! Att de även på sin övriga fritid ägnar sig åt att skära sig i armarna och dricka rödvin. Det är ju fräsigt värre.... (missförstå mig rätt, jag tycker det är berikande att man är annorlunda eller har 1700-tals kläder på sig. Dock är det tragiskt att; dåligt psykiskt välbefinnande har hög status)

Det sades t.o.m på nyheterna att i England är det så många som tar diverse piller mot depression att det går ut i dricksvattnet (folk går ju på toaletten nuförtiden sedan rengörs vattnet och används igen... modernt nog).
Därav kommer den iroiniska meningen: ”Feel a bit down? Have a glass of water”

Något jag finner ruggit underhållade är tacktal.
Ser på Oscarsgalan och gråter av lycka när de vinner.
Skrattar hysteriskt när jag ser de som TROR att de ska vinna och INTE gör det.
Funderar även över hur olika tacktal kan låta och innehålla.
Exempelvis ett tacktal på en porrfilmsgala (Bästa Regi):

”Jag skulle vilja tacka alla som medverkat i denna filmen. Framförallt den underbara fröken ”Miss take me everywhere” och hennes motspelare ”Mister all over you”. Den här produktionen har tagit oss lång tid och mycket fysisk ansträngning.

Men tack vare allas possivtiva inställning och utlösning så gick det. Inspirationen till manuset kom från ett besök på ett sjukhusbesök. Vilket gör att manuset kunde bli otroligt verklighetstroget och insiktsfullt.
Eller som min fjärde fru skulle säga: I den har de ju alla leksaker man inte har hemma.

Jag måste säga att jag är stolt.
Stolt över att ha så många uppskattande tittare.

Vill även ta tillfället i akt att nämna våra sponsorer för deras stöd. Ett stort tack till företagen ”Bennys bygg AB” och ”Trälim från glesbygden AB”. Utan er hade denna filmen  blott varit en dröm.

Jag vill framförallt tacka hela temat som var med under denna filminspelning.
De har även varit mitt stora stöd genom de senaste åren. Känns tryggt att ha med sig personer man litar på från filmer som ”långt ner i halsen 14” till ”Who´s your daddy 3”. Jag tänker inte nämna några namn eftersom jag är rädd att någon glöms. Oavsett. Ni vet vilka ni är.

Sist men inte minst vill tacka mina föräldrar: För deras stöd i att alltid låta mig gå mina egna vägar.

Återigen, Stort Tack!”

Skulle egentligen vilja vara en vampyr.

Tänk va praktiskt. Behöver inte bry sig om att träna inför kommande badsäsong.
Solen är ju inte riktigt deras grej. Har dessutom en diet som ej inkluderar choklad.
Är starkare än pippi långstrump.
Snabbare än en hamster på speed.
Törstigare än alkolister på en parkbänk.

Är vaken nattetid. Vilket innebär att man hinner se alla dåliga serier från 80- och 90-talen som går mitt i natten. Vem kan låta bli att titta på kvinnofängelset när man har chansen?
Inga tidiga morgonar. (wooohhhooo)
Fast det är klart att behöva döda någon.... Är kanske inte min favoritsysselsättning.
Får bli bundis med slaktarna.....


Åldras inte! Evigt vacker! HA! Släng dig i väggen Jane Fonda!

För mig är det helt ofattbart att dessa “underhållare” forfarande får springa runt på cirkusar och bland folk. De är löjliga, menlösa, men framförallt ONDA.
Hur många har inte under sitt levene blivit livrädd för dessa ”roliga figurer”?

Jag föreslår (som vanligt) en bojkott.

Eftersom dessa "typer" anses vara ”underhållning för alla åldrar”. Finner jag det otröstligt att människor som exepelvis min vän ”Karl”. Vi kan kalla honom Karl. Under sin dyrbara skönhetssömn har blivit jagad av dessa känslolösa "typer" vid ett flertal tillfällen.
(denna herrn behöver sin skönhetssömn mer, än de flesta... Om ni förstår vad jag menar...
Det här är Karl:)


(Ni får ursäkta att jag vilt nog slänger mig med ord och bilder som anses fel eller olämpliga i sammanhanget)
Han hyser föga respekt för de. Det tycker jag han gör rätt i.
Kan t.o.m påstå att jag inte har någon inom min bekantskapskrets (vad jag vet.. man kan inte vara säker. De är ju lite ”luriga” av sig) som uppskattar deras närvaro.

Deras kläder i alla konstiga färger. Är detta ett tecken på schizofreni?
Ögonen är för stora. Suspekt.
Sminket sannerligen skrämmande. Är det en nödvändighet, för överlevnad?

Till alla er som FÖRSÖRJER sig på detta ”clowneri”. Jag säger bara: FY SKÄMS!

Detta fenomen är något alla kvinnor har erfarenhet av. Det är självfallet även något alla män fått lida av.

En förträfflig lag som borde stiftas (förutom en veckas sjukskrivning med fullständig förstålse från arbestgivare och kollergor) är att 1500 gr choklad skall levereras till varje kvinnas dörr av en mycket lättklädd herre (alternativt kvinna, beroende på sexuell läggning eller vecko-tillhörande mannsförakt) under denna vecka av missförstånd och tortyr.

Detta skall skrivas i en ingående motion som jag driver aktivt i riksdagen.
Funderingar på gratis leveranser av DVDer från videobutiken på hörnet ligger även i detta förslag, dock bara som en fotnot. En fotnot ungefär lika obetydlig som basshunter är i Sveriges musikhistoria. För att inte verka för angelägen.

För mig är detta lika självklart som att Disneydags (från de ljuva åren 1990-1993) borde sändas kl 19.00 på fredagskvällar för att ”få pli på ungdomen”.
Eller att män inte ska glömma betydliga bestyr på toaletten, som att fälla ner toalettsitsen.

Kära medsystrar låt oss gå samman och kämpa för våra medfödda plågor. Räcker det inte med att vi ska avla barn?

P  = Pimp
M = My
S  = Sweets

Kära Carola jag vill bara öppna upp mig för dig.

Det är så befriande att lyssna till någon som man vet: kan fräsla ens innersta själv. Jag är själv mycket troende. Följer bibeln till punkt och pricka.

Jag ska ta modet till mig. Gör ett vuxet beslut och säga som det är:

Jag älskar dig.

Carola Maria Häggkvist. Vill du gifta dig med mig?

Jag vet att detta kanske kommer lite oväntat för dig. Jag ber dig innerligt att överväga detta förslag. Jag må vara av kvinnligt kön. Men ”belevive me darling I can take you places you’ve never been before”

Tillåt mig citera dig: “Men jag känner människor som blivit straighta efter förbön.
Och som lever lyckliga i en man- och kvinnarelation i dag.”

Jag hoppas innerligt att mitt medfödda kön så att säga inte ”sätter käppar i hjulen”.
I annat fall kan jag byta kön. Det skulle jag se som en minimal uppoffring. Många av mina vänner kallar mig redan för ”Benny”. Allt för din lycka min kära.

Det är vissa punkter jag tycker vi ska gå igenom inför vårt framtida
partner-/äktenskap:

I 3:e Mosebok 24:44 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar så länge de är köpta från ett grannland. Hur tycker du vi ska göra där? Det kan ju vara dyrt med frakten. Ur ett investerar perspektiv kan det vara värt att låta de bygga vackra hus på landet för oss, våra vänner och bekanta?

I 3:e Mosebok 11:7-8 står det att jag inte skall röra vid några rester av en död gris eftersom det gör mig oren. Jag tycker att Amadeus ska få fotboll av plast istället för en ”riktigt”, eller?

I mina yngre år har det hänt att grannarna har klagat när jag talat i tungor.
Men med dig vid min sida så vet jag att dessa traftliga försök att tysta mig. Ej kommer godtas.

Till min stora fasa har jag en bekant till mig envisas med att arbeta under sabbaten.
2:a Mosebok 35:2 är helt på det klara med att han måste dräpas. Vad sägs om att vi låter någon av slavarna utföra detta? Så slipper vi blod på våra egna händer.

Var vänlig svara på detta inlägg omgående så vi kan påbörja våra bröllopsplaner.

Carola jag är din i EVIGHET!

Hör låtar i huvudet från morgon till kväll i sin vardag:

Vaknar upp kl 6 på morgon. Vilket man finner sannerligen omottiverat.
Hör låten med tutt-olga nummer ett (Dolly Parton): ”Working Nine to five. Whata way to make a living.”


Klär på sig det som ligger närmast sängen, kollar sig i spegeln och tänker:
”ska du gå ut sådär”. *gäspar ljudligt* Inser att man inte orkar bryr sig.
Hör texten: ”You look like a zoobie motherfucker”

Går till jobbet med hög ”nu-får-du-fanume-vakna-musik” i öronen. Allt för att bli lite piggare.
Lyssnar på Girls aloud: ”Jump for my loooove, jump in... la la la laaaa” märker att det inte hjälper och får en omåttlig lust att mörda den ”människan” som skrivit denna brutalt menlösa text.

Det är minusgrader: Madonna med ”Frozen” Brrrr.

Kommer fram.... *gäspar* Sitter och glor på en dator i 8 timmar. Mycket inspirerande....
Hör the Doors med ”this is the end, my only friend the end…..“

Fantiserar om att en dag ska jag bli rik och sitta på en sandstrand med jävligt läcker drink med regnbågens alla färger och bara njjjuuuuuta. Hör vacker och töntig ”chill out music” dvs valar som låter och vågor som slår mot stränder. 

Kommer tillbaka till verkligenheten och inser att så kommer det aldrig bli. Skrattar åt eländet och hör Lena Andersson med ”är det konsitigt att man längtar bort nån gång”.

A – Du vet han men häst-svansen.
B – Njjaaaa, jag tror det.
A – Han har skägg och ser ut lite som en spanjor. Fast slemig.
B – Ja, jag tro jag vet vem du menar.
A – *mumlar:*Asså han har byxorna så långt upp att man ser hela paketet.
B – Va? Fick du ett paket av honom???
A – Neeeeej. Han har byxorna så långt upp att man ser hela paketet. Du vet snopp och pung och sånt.

Jag: ”Jag förstår inte fotboll asså. Det är ju 22 vuxna karlar som springer och jagar EN boll när de kan tar varsin.”

Jag: ”Jag tycker fördommar är jättebra. Man vet ju PRECIS hur folk är.”

Nemi: ”Gud måste vara bög. Eftersom han har skapat så många rövhål”

Att man inte har bättre smak. Jag förstår inte. Varje gång.
Är det inte det ena, så är det det andra.

Problemet är att jag faller för/träffar diverse inte-så-snygga personer som enbart vill se sina egna behov och viljor tillfredställda.

Kära hjärtanes.
Ack å veee.

Finner detta aningen humoristiskt eftersom jag tycker att man ska ”ta hand om varandra” och att ”ett förhållande innbär att man både ger och tar”.

Inser att så inte är fallet.



Kära hjärtanes.
Ack å veeeee.

Är uppenbarligen likdan.

Bevis på egocentrism: Jag har en blogg.