En hårdrockares vardag.
Folk tror att hårdrockare är ett ovanligt släkte som skrämmande nog skilljer sig från övriga mellanmjölks-svenssons.
Idag är jag lite på humör för att ”slå sönder en myt” så här tänkte jag beskriva en vanlig hårdrockares vardag:
Det är morgon och hårdrockaren Svante går upp ur sängen.
Han kliar sig på pungen och funderar på vilket band han ska lyssna på när han borstar tänderna med salt och sin svarta (aningen anarkistiska) tandborste.
Han tar fram en vinylplatta med Iron Maiden. Tittar på den. Luktar på den. Sätter tillbaka den i samlingen. Det är ju dumt att slita på den en grå morgon som denna.
Ska lyssna på den ikväll istället. Sittandes i soffan med en burk Coca-Cola, headbanga och lyssna på den ordentligt.
Dagen går och han tar sig till jobbet. Deltidsarbete som scenbyggare.
Jobbar hela dagen med att bära manliga högtalare och förstärkare (penis-förlängarna).
Han har verkligen hittat sin ”nish” i livet. (Det ända han tycker är lite påträngande med detta yrke är att de alltid får gå på offentliga toaletter. Dessa gör honom lite allmänt nervös och orsakar handsvett.)
Äntligen helg! Metal!!!
Svante går till den lokal hårdrocksklubben och täffar sina polare Benke och Johnny. De har kännt varandra så länge de kan minnas, dvs sedan Sweden Rock Festival 2001.
De dricker öl i goda vänners lag och kollar på alla snygga tjejer runtomkring som de aldrig kommer få. (Han har tyvärr lite problem med acne, vilket gjort det svårt för honom att vara en ”Don Juan”).
Väl hemma så sitter han sig i sitt hörn. Ber en bön till Satan, offrar en kattunge och sätter sig sedan ner för att i lugn och ro lyssna på deathmetal i 17 minuter. Innan han långsamt somnar så sött och drömmer om drakar och demoner som flyger bort i solnedgången.
Detta är livet på (trum) pinne.
